En artikel med den fullständig titeln “Alienation eller involvering: Fackliga utredare och sociologiska forskare under svenskt 1960-tal” som publicerades i tidningen Arbetarhistorias nummer för november 2025. Den går att läsa i sin helhet i den tryckta tidningen eller digitalt på deras hemsida om man är prenumerant. Här följer en kort sammanfattande text om artikeln.

Under arbetet med min masteruppsats i idéhistoria Det goda arbetet: En idéhistorisk studie av fackföreningsrörelsen i Sverige 1966–1985 började mitt intresse växa för relationerna mellan akademin och politiken. I detta fall arbetslivsforskare och deras relationer med fackföreningsrörelsen.

Hur har detta sett ut historiskt och vad har det betytt för forskningen så väl som för fackföreningsrörelsen? Det är vad artikeln i Arbetarhistoria utforskar genom att analysera idéutbytet mellan sociologer vid Göteborgs universitet och utredare inom LO:s teknikgrupp under 1960-talet. Det hela kretsade kring frågan om den tekniska utvecklingen. De såg det växande missnöjet bland arbetare och arbetsmiljöproblemen med löpande band inom produktionen blev allt mer uppenbara. Det var här begreppet alienation aktualiserades för att förklara själva kärnan av de problem man såg växa fram på arbetsmarknaden.

Artikeln förklarar hur alienationsbegreppet användes inom forskningen och av LO:s utredare under 1960-talet och vad deras förståelse av begreppet resulterade i för slutsatser.